Marknadskommentar

|

Stor USA-risk i läkemedelsfonder

Hälften av pengarna i de tio största innehaven och ännu mer i USA bidrog till att lyfta läkemedelsfonderna brant fram till augusti 2015. Men därmed är risktagandet högt och aktiekurserna är känsliga för politiska beslut i Washington.

Läkemedelsfonderna har börjat 2017 starkt och i snitt stigit 6 procent, medan globalfonderna stigit 4 procent. Jämfört med för ett år sedan är dock värdeökningen klart mindre än genomsnittet, vilket delvis hänger ihop med att uppvärderingen fram till augusti 2015 var väldigt starkt.


Osäkerhet om framtiden


Länge sågs aktier i läkemedelsbolag som en trygg investering, eftersom det finns stabila trender i åldrande och välstånd som gör att den framtida efterfrågan borde öka mer än i de flesta andra branscher. Men det senaste året har värdeutvecklingen varit allt annat än trygg, läkemedelsfonderna var bland förlorarna första halvåret 2016 och svängningarna enskilda dagar var ofta stora.


Detta är ett bra exempel på att "risk" är något helt annat i praktiken än i teorin. Rent praktiskt för fondsparare så är den risk som spelar roll osäkerhet om vad deras investering kommer att vara värd den dag de säljer. Risk är osäkerheten när vi försöker blicka in i framtiden, inte historiska fakta.


Men informationen från fondbolagen gäller istället historiska riskmått. EU har bestämt att fonderna ska informera om sitt risktagande med en siffra mellan 1 och 7, som baseras på hur mycket avkastningen enskilda veckor under de senaste fem åren har avvikit från snittet (mätt som standardavvikelse). Det finns gott om kritik mot detta mått, men det grundläggande problemet är att vi med facit i hand vet att tidsperioder med jämn och trygg positiv avkastning ofta följs av stor värdeminskning. Ett tydligt exempel är att fem år med stadig värdeökning 2003-2007 följdes av finanskrisen 2008.


Hälften USA


Läkemedelsfonder har historiskt haft en stabil värdeutveckling, både 5 och 10 år bakåt. Men den tryggheten vilar idag på en ostadig grund, vilket beror på att uppåt hälften av den globala försäljningen av läkemedel och andra hälsovårdsprodukter sker i USA. Därför krävs att den amerikanska lagstiftningen är någorlunda oförändrad, annars ändras branschens spelregler. Under det senaste året har aktiekursernas reaktioner på nyheter om politiska utspel i Washington förtydligat att den politiska risken snabbt kan förvandlas till verklighet.


Ett separat problem är att ett fåtal stora läkemedelsbjässar är så dominerande att fonderna främst köper deras aktier. De tre svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank hade vid senaste månadsskiftet ungefär hälften investerat i fondernas tio största innehav. Och i snitt 67 procent på börserna i New York. Det betyder att även om ändrade lagregler i USA främst drabbar ett fåtal börsbolag, till exempel de som säljer cancermedicin, så blir effekten troligen stor på fondernas värde.


I genomsnitt är de fem största innehaven i de svenska läkemedelsfonderna Johnson & Johnson (8%), Roch (5%), Pfizer (4%), United Health (4%) och Merck (4%). Morningstars aktieanalytiker anser att Roche aktie är undervärderad baserat på beräknat fair value och aktiekursen 21 februari, medan Johnson & Johnson och United Health är övervärderade. Osäkerheten i de enskilda prognoserna är lägre än genomsnittet, men det beror främst på att de största börsbolagen är mer diversifierade på olika typer av läkemedel. Fast det grundläggande beroendet av nuvarande politiska regler gäller hela branschen och därmed bygger framtidsprognoserna på ett gemensamt antagande om att ingen drastisk politisk reform i USA ändrar spelreglerna för branschens lönsamhet.


Historisk har investerarnas oro att någon drastisk reform ska ändra förutsättningarna för läkemedelsförsäljningen i USA ökat vart fjärde år när det är presidentval, för att lugna sig däremellan. Men nu med Donald Trump som president verkar oväntade beslut kunna komma dagligen och det är tänkbart att republikanerna i kongressen dras med av populismen. Majoriteten i USA lockas rimligen av billigare sjukvård, och struntar i att raserade vinstmarginaler inte bara skulle slå mot läkemedelsbolagens aktiekurser utan även mot den forskning som annars kunde ge oss fler botemedel i framtiden.

Läs fler kommentarer i arkivet.

Aktiebörser

  Lokal USD SEK  
Stockholm (OMX AFGX)
-1,1 -1,2 -1,1 17:30
Frankfurt (DAX30)
-1,2 -1,3 -1,1 stängt
London (FT-SE 100)
-0,4 -0,8 -0,6 stängt
Paris (CAC 40)
-0,9 -0,9 -0,8 stängt
Tokyo (TOPIX)
-0,4 0,0 0,3 stängt
New York (S&P 500)
0,2 0,2 0,7 16:46
New York (NASDAQ 100)
0,2 0,2 0,7 stängt
Moskva (RTS)
-1,5 -1,5 -1,4 18:50
Hong Kong (HANG SENG)
-0,6 -0,6 -0,7 16:08
Bombay (BSE SENSITIVE)
0,2 0,4 0,2 stängt
Johannesburg (FTSE/JSE ALL-SHARE)
-1,1 -1,8 -1,4 15:00